Hur kombinerar man «Svängism» med Sibelius ikoniska verk? Munspelskvartetten Sväng anländer lördagen 21 november till Oslo, då de skall uppträda med Jean Sibelius verk. Bandet firar den finska kompositörens 150 års jubileum med att tolka legendens kompositioner. Sväng är känd för sin originella musik både i sitt hemland Finland och utomlands och nu får vi även höra dem i Norge. Finno intervjuade Svängs medlem Jouko Kyhälä.

Ni firar Sibelius jubileumsår med att framträda med egna arrangemang av den kända kompositörens musik. Vad betyder Sibelius för dig?

- Personligen så har Sibelius tidigare inte betytt speciellt mycket för mig. Jag är förstås medveten om Sibelius ikoniska ställning i finska kulturen och hans och andra samtida konstnärers betydelse för den finska nationalidentiteten i slutet av 1800-talet och början av 1900-talet.

Då jag började arrangera Sibelius verk för Sväng musik. Det var egentligen först genom detta projekt som jag “hittade” Sibelius. Jag fann många kompositioner som berör mig känslomässigt, men då jag undersökte partiturerna närmare uppstod en beundran för Sibelius kompositioners fina formspråk och harmoni.

websvang
Sväng. Foto: Jimmy Träskelin

Ni är en munspelskvartett. Varför munspel? 

- Jag förälskade mig i munspelet redan i tonåren, då jag spelade “Suomi-rock” på Hammond-orgel. Det finns ett fascinerande dilemma med munspel; instrumentet är fysiskt litet och anspråkslöst, men dess uttryck är enormt. Varje duktig munspelsartist har en egen röst, så som varje sångare har.

När jag började mina studier på folkmusik-linjen vid Sibelius-Akademin år 1990, fick jag första gången undervisning i munspel. Då upplevde jag en enorm väckelse: jag förstod att detta lilla instrument kan studeras och forskas en hel livstid. Det har också personligen alltid intresserat mig att ta avstånd från den populära, mainstream kulturen. Munspelet, om något, är ett undervärderat instrument och allt annat än mainstream.

Sväng har gjort fem skivor och turnerat i 24 länder. Vi kan alltså tala om ett framgångsrikt band. Varifrån kom idén för att grunda detta speciella band?

-Sväng har fungerat i snart 13 år och gjort hundratals konserter i olika länder. Vi känner oss lyckligt lottade då vi får skapa och uppträda med vår egen musik för en publik. Sväng föddes då jag fungerade som båda Eeronas (Turkka och Grundström) lärare vid Sibelius-Akademin i början av 2000-talet, där jag hade blivit lärare i munspel på folkmusik-linjen efter mina grundstudier.

Eero Turkka skulle år 2003 göra sin instrumentexamen under ämnet egna kompositioner och arrangemang. Som hans lärare föreslog jag att han skulle göra sin konsert för ett munspelsband.

Munspelsband har funnits redan sedan början av 1900-talet, men traditionellt har deras program varit show-aktigt, populärt klassiskt, med virtuosa stycken osv. Munspelsband som spelar egen originalmusik har det, som jag vet, inte riktigt funnits innan Sväng. En stor inspirationskälla för Sväng är den rumänska Trio Polifonic, en munspelstrio som uppträder med rumänsk folkmusik.

Turkka tände på idén och tillsammans samlade vi ihop en grupp som skulle kunna förverkliga musiken. Eero Turkka och min andra elev Eero Grundström blev solister. Själv ägde jag en sällsynt harmonetta, som ingen riktigt kan spela, så det blev min roll i kvartetten. Utanför Akademin hittade vi Pasi Leino, som tidigare spelat i Raimo Sirkiäs munspelskvartett och spelade bas-munspel. Efter Eeros instrumentexamen hade vi en känsla av att uppträda tillsammans var så kul och originellt att det måste fortsätta. Då föddes Sväng.

Komedi är en del av Sväng. Är humor en viktig del av er musik?

- Vi gör vårt arbete på allvar, men inte för allvarligt. En del av magiken i att uppträda år efter år finns i att vi fortsättningsvis har kul på scenen. Vi har inte tröttnat eller blivit rutinerade, utan vi arbetar med att föra musiken till nya nivåer, där den inte varit förr. Vi brukar säga att vi gör detta så länge som vi har kul tillsammans både på scenen och utanför den.

Robust Kaurismäki-humor har blivit en del av Svängs image och vårt estetiska ideal. Vi vill ändå inte vara en komedi-akt, för vi gör vår konst på allvar. Självironi, humor som försiktigt driver med finskhet, är en naturlig del av vårt uppträdande.

Ni använder mycket ringar på fingrarna då ni uppträder. Finns det någon speciell orsak till detta? 

-Till Svängs image utåt tillhör bling bling. Från första början strävade vi till en lätt sliten, fantiserad “öst-europeisk” kostym och där till passar det bra med pråliga guldringar och smycken. Vi började använda ringar efter att någon, mitt under en konsert, i Tyskland, tror jag, kastade en ring upp på scenen. Vi började tävla om vem som skulle få använda ringen på konserter. Så småningom samlades ringar in också annanstans än från publiken och nu finns det ingen kontroll över samlandet mera.

Ni har också tidigare uppträtt i Norge. Hurdant förhållande har ni med landet?

-Sväng har uppträtt i Norge bara några gånger och har inte ännu hunnit skapa ett speciellt förhållande till landet. Vi hoppas att det norska folket också skulle finna Svängismens glada budskap och bandet skulle få mera möjligheter att uppträda i Norge.

 Sväng uppträder lördagen den 21 november på den sista av legendariska Havresekken-arrangemangen i Deichmanske biblioteket i Oslo. Dörrarna öppnas klo. 20.00 och biljetter kan köpas här.

Havresekken har arrangerats i Oslo i fem år och har visat upp 100 artister. Evenemanget har en del överraskningsmoment då man inte vet vem som står på scenen innan de faktiskt står där. Havresekken bjuder varje gång på fler artister, oftast från olika musikgenrer. Nu arrangeras Havresekken för sista gången, så det lönar sig inte att missa!

Text: Anna-Emilie Lindberg
Publicerat: 16.11.2015

vuosi syys