Publisert 28.02.2019

Arkitekturen i konstmuseet Amos Rex kombinerar det förflutna och nutiden

Stora satsningar på arkitektur och nya kulturbyggnader är nu på tapeten både i Oslo och Helsingfors. I Oslo kommer det nya Munch-museet, Nasjonalmuseet och Deichmanske huvudbiblioteket att färdigställas år 2020, och stadsbilden i Helsingfors har nyligen berikats med nya arkitektoniskt intressanta kulturbyggnader. En av dem är konstmuseet Amos Rex som efter sin öppning i slutet av augusti 2018 har varit en stor succé. Amos Rex består av nya underjordiska utställningsutrymmen, det gamla år 1936 byggda Glaspalatset och biosalongen Bio Rex. Arkitektbyrån JKMM planerade museet som byggdes under Glaspalatstorget i Helsingfors centrum.

Amos Rex museet fotografert fra utsiden

Amos Rex. Foto: Mika Huisman

FINNO bjöd in Amos Rex projektarkitekt Katja Savolainen för att hålla ett föredrag under PechaKucha Night i Oslo 21.2.2019. För en fullsatt sal presenterade Savolainen hur planeringen och byggandet av de moderna utställningsutrymmena framskred hand i hand med renoveringen av den skyddade Glaspalatsbyggnaden. Enligt PechaKuchas 20 x 20-koncept utgjorde presentationen 20 bilder med 20 sekunder tid per bild. Vi tackar Katja för en intressant presentation.

Kvinne holder presentation

Katja Savolainen på PechaKucha Night Oslo 21.2.2019. Foto: Lena Britt Fredrickson

Kan du berätta lite om dig själv och ditt arbete?

Jag började arbeta med offentliga byggnader som arkitekt i olika arkitektbyråer i början av 90-talet. Tyngdpunkten i mitt arbete flyttade ofrånkomligen mot renovering där mitt specialområde är restaurering av skyddade byggnader. Förhållandet mellan nytt och gammalt tycker jag är speciellt intressant. Vidare har mina vyer inom arkitektur vidgats genom forskning och undervisning av traditionell byggkonst i trä.

Vad är ditt förhållande till Norge? Är Oslo en bekant stad?

I tiderna gjorde jag en resa som jag alltid kommer att minnas tillsammans med en vän som studerade i Trondheim. Vår resa mot Sydnorge gick genom ringlande sagolika landskap, från dimhöljda fiskarbyar till fjordlandskap och förbi glaciärer. Det bästa med resan var morgnarna under bar himmel då en drömlik vy öppnades framför oss, en vy som kvällen innan bara hade gett en antydning om. Mina Norgeresor innehåller också arkitekturexkursioner samt forskning och undervisning på ett renoveringsläger i Finnskogen. Dagens Oslo har jag inte sett men ser fram emot att bekanta mig med staden. Jag har redan skaffat mig biljetter till Snøhettans operahus.

Hurudant var det att jobba med det unika Amos Rex -projektet?

Unikt beskriver projektet bra, i tillägg var det mångsidigt utmanande. För att lyckas i en sådan situation är det viktigt att arbetsgruppen har ett tydligt mål och gott samarbete. Museets belägenhet på ett för mig själv viktigt ställe i hjärtat av min hemstad samt projektets långsiktighet gjorde arbetet också oundvikligen personligt.

I presentationstexter om museets arkitektur nämns ofta kontakten mellan det förflutna och nutid. Kan du som projektarkitekt för Glaspalatsets restaurering berätta lite om historian bakom byggnaderna som finns på museiområdet?

På Glaspalatsets tomt finns fortfarande en kasernbyggnad från 1830-talet som minner om tidigare bruk. Glaspalatset planerades som en del av förberedelserna inför de olympiska spelen 1940 (som dock genomfördes först 1952). Till samma byggnadsfas hör Olympiastadion som också är skyddad och representerar funktionalismen. Glaspalatsets ursprungliga funktioner är i stort sett desamma i dag, med basarbyggnad, biosalong och restaurang. På 1930-talet behövdes också en busstation i Helsingfors som i och med planeringen av Glaspalatset fann sin plats på Glaspalatstorget och perrongerna runt skorstenen gav den sin form.

Kan du berätta lite mer om hur restaureringen av de gamla, kulturhistoriskt viktiga och skyddade utrymmena fungerade i förbindelse med planeringen av de moderna underjordiska utställningsutrymmena?

Funktioner som bäst skulle passa både gammalt och nytt planerades först grundligt. Även sättet som den skyddade byggnaden skulle önska besökaren välkommen till konstmuseet och hur museet skulle inta sin plats i staden begrundades. Centrala ställen är ingångarna och trappan som konkret leder besökaren från det gamla Glaspalatset till det nya konstmuseet. I tillägg har vi Glaspalatstorget vars karaktär som landmärke vi förstärkte. Amos Rex nya arkitektur tar enligt mig fasta i samma tänkesätt som funktionalismen i Glaspalatset, det vill säga ett helhetskonstverk med slutförd planering. Därmed var också frågeställningarna delvis desamma då det gällde planeringen av det nya som då det gällde restaureringen av det gamla. I praktiken ingick två parallella projekt i planeringsprocessen med lite olika tidtabeller och försedda med egna specialsakkunniga.

Mennesker inne i Amos Rex museet

Amos Rex. Foto: Tuomas Uusheimo

Amos Rex har beskrivits som Helsingfors nya landmärke. Glaspalatstorget har fått en ny utformning och identitet i och med kupolerna som stadsborna också snabbt har tagit i bruk. Hur fungerar kupolerna delvis i de underjordiska utställningsutrymmena, och delvis som en ny del av stadsbilden?

Kupolkonstruktionerna möjliggör ett stort öppet utrymme som kan varieras enligt konsten som ställs ut. Utställningssalarna har högt i tak utan att behöva gå väldigt djupt under marken, och som bonus finns möjligheten att utnyttja dagsljus samt vyerna ut mot stadslivet. Kupolerna har skapat ett nytt böljande stadslandskap i centrum av Helsingfors. Stadsborna har väckt Glaspalatstorget till liv med sina aktiviteter på ett sätt som överraskade till och med oss planerare.

Vad jobbar du med just nu?

Konstuniversitetets nya huvudbyggnad i Helsingfors – en tävlingsvinst där underhåll av skyddade byggnader kombineras med nybyggande.

Vad inspirerar dig mest i ditt arbete?

Ett jämlikt och mångkunnigt team samt högklassig arkitektur och byggnadssätt från helhet till finslipning. Yrkesmässighet och samarbetsförmåga. Mod att göra vågade lösningar som passar helheten. Kunnandet testas senast i utmanande situationer både i planerings- och byggnadsfasen.

Har du en favoritbyggnad eller ett favoritställe i Helsingfors? Och i Norge?

Fyrön Lågskär i Ålands skärgård där jag spenderar några veckor på somrarna. Tillsammans med vänfamiljer sköter vi om byggnaderna och njuter av havsutsikten. Helsingfors stränder och öar är också speciella, som till exempel gångvägen vid Tölöviken med Fågelsångens trävillor och kulturbyggnader från olika tidsåldrar. Mina favoritställen är sådana där man kan stanna upp och där man kan få en känsla av kontinuitet. Som exempel kan nämnas Georgsgatans simhall, Villa Oivala på Villinge ö eller restaurang Särkänlinna utanför Helsingfors. I Norge har jag imponerats av den långa traditionen inom träbyggning.

Text: Ulrika Sundelin / FINNO
Källor:
https://amosrex.fi/meista/amos-rexin-arkkitehtuuri/
https://www.finnishdesignshop.fi/arkkitehtuuri/amos-rex-on-helsingin-uusi-maamerkki